För att kunna veta om effekt uppstår är det viktigt att följa upp och utvärdera verksamheter. I boken Så mäts socialt hållbart värdeskapande (Studentlitteratur, 2022) presenterar vi den så kallade värdeskapandekedjan – ett koncept för bland annat planering och resursfördelning, uppföljning och utvärdering (av både lokala projekt och evidensbaserade metoder), kommunikation av effekter och värden och upphandling. Värdeskapandekedjan utgör ryggraden i det internationellt etablerade konceptet Social return on investment (SROI).

Värdeskapandekedjan innefattar följande delar:

1. Resurser. De pengar, subventioner och frivilligtimmar som krävs för att genomföra aktiviteterna.
2. Aktiviteter. Den verksamhet som genomförs.
3. Prestationer. Aktivitetens kvantitativa konsekvenser. Exempel på sådana är antal deltagare, föreläsningstimmar, jobbtillfällen etc.
4. Effekter. De sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringarna (positiva som negativa) som aktiviteten genererar, helt eller delvis.
5. Påverkan. Andelen av effekterna som beror på aktiviteter, och därmed också vad som beror på annat eller andra.
6. Värdeskapande. Värdet av enskilda effekter, likväl som det totala värdet av den påverkan som aktiviteterna har bidragit till.