Ta snacket om … penningtvätt och hur barn kan dras in

Allt fler barn och unga riskerar att utnyttjas av kriminella för att hantera pengar från brott. Genom att känna igen hur det går till och prata med ditt barn i tid kan du minska risken och ge bättre skydd.

Barn riskerar att utnyttjas i penningtvätt
Var tjugonde barn i åldern 9–17 år har blivit kontaktat av en okänd person som vill att de ska ta emot eller föra vidare pengar, exempelvis via Swish. Det motsvarar minst ett barn i varje skolklass. Kontakterna sker ofta via sociala medier, spel eller sms och kan vara en del av kriminellas försök att använda barn som så kallade “målvakter” i penningtvätt. Det innebär att barn på olika sätt utnyttjas för att ta emot och föra vidare pengar från brott.
Att barn används som “målvakter” innebär att kriminella utnyttjar deras bankkonton för att hantera pengar från brott, till exempel bedrägerier eller narkotikahandel. Barnet kan få ta emot pengar och sedan uppmanas att ta ut dem eller föra dem vidare. Detta görs för att dölja de kriminellas identitet. Barn används ofta eftersom de väcker mindre misstanke, är lättare att påverka och inte alltid förstår att det de gör är brottsligt.
En penningmålvakt är en person som använder sitt konto för att flytta eller ta ut pengar som kommer från brottslig verksamhet. Myndigheter och banker i Sverige ser att det blir allt vanligare att unga, ibland barn, utnyttjas på detta sätt. Det hänger ihop med att mycket brottslighet i dag sker digitalt, där pengar snabbt flyttas mellan konton.
Kriminella använder unga för att dölja sin identitet och minska risken att åka fast. Genom att låta pengar gå via andras konton blir det svårare att spåra var de kommer ifrån, vilket är syftet med penningtvätt.
Genom att informera och stötta föräldrar i att prata med sina barn vill vi bidra till ökad medvetenhet och minska risken för att unga utnyttjas i kriminella syften.
Hur kontaktas barn och unga?
Generellt erbjuds unga enkla pengar riskfritt, vilket gör att de inte alltid förstår vad de dras in i. Det kan handla om pengar, presenter eller status i utbyte mot “mindre tjänster”. “Även vanligt att barnen rekryteras igen i framtiden och sedermera också tvingas genom hot eller utpressning att upplåta sitt konto igen.
- Sociala medier: Kriminella söker upp unga via Snapchat, Instagram, TikTok eller chattar och erbjuder “enkla pengar”.
- Vänner och bekanta: Rekrytering sker ofta via kompisar eller äldre ungdomar i samma område.
- Kontakt i verkligheten: till exempel i skolan, på fritidsgårdar, fotbollsplan, eller i närområdet.
Vilka varningssignaler ska jag vara uppmärksam på?
Kom ihåg att vem som helts kan bli kontaktad. Ibland är det snarare flera små varningssignaler, snarare än en stor, man behöver vara vaksam på. Nedan presenteras vanliga varningssignaler:
- Avvikande bankbeteende: Varningssignal kan här vara att barnet får många insättningar, använder kontot mer frekvent och tar ut kontanter.
- Mycket telefontid/tid på internet: Särskilt i sociala medier. Var exempelvis uppmärksam på om ditt barn fått nya vänner online som denna aldrig träffat. Ökad hemlighetsfullhet kan också vara en varningssignal, exempelvis att ditt barn svarar undvikande på frågor vad det gör online.
- Förändrat beteende: Verkar orolig, stressad eller rädd ofta pga. press/hot. Mer frånvaro i skolan, förändrad attityd eller nya vanor.
- Nya prylar: Barnet har fått presenter/fått saker utan tydlig förklaring eller verkar ha mer pengar än normalt.
Hur kan jag prata med mitt barn utan att skapa konflikt?

- Visa intresse för vad ditt barn eller ungdomar i din närhet gör, både på nätet och i vardagen. Försök ha en öppen och nyfiken dialog i stället för att förhöra.
- Förklara att penningtvätt är brottsligt och varför det är allvarligt. Var tydlig men lugn i ditt sätt att prata.
- Berätta att du som förälder ibland behöver ha insyn i barnets konto – inte för att kontrollera, utan för att skydda.
- Förklara att det är olagligt att agera penningmålvakt och att den som tar emot eller för vidare pengar kan bli återbetalningsskyldig för hela summan, även om personen bara hanterat en del av pengarna.
- Prata om konsekvenserna: det kan leda till skulder redan i ung ålder.
- Förklara även att du som vårdnadshavare kan bli ekonomiskt ansvarig om barnet är under 18 år.
- Betona att barnet alltid kan komma till dig om något känns fel – utan att riskera skäll eller straff.

Är det rimligt att kontrollera transaktioner?

Barn och unga kan behöva stöd och hjälp från en vuxen, särskilt om de pressas att genomföra en transaktion. Det finns en risk att barnet dras in i grövre kriminalitet. Exempelvis kan den minderåriga bli indraget i ett gäng och då ombed eller tvingas att utföra andra brottsliga handlingar, som att gömma narkotika eller vapen.
I stället för att säga ja till att ta emot pengar kan den minderåriga säga:
- “Nej, jag vill inte.”
- “Jag får inte lov att ta emot pengar från någon annan.”
- “Jag har inte Swish och BankID”
- ”Min Swish/mitt BankID funkar inte.”
- ”Jag har glömt lösenordet till mitt BankID.”
- ”Mina föräldrar kollar min Swish/bankkonto, och kommer undra var pengarna kommer ifrån.”
- ”Jag måste gå på lektion nu.”
