Idéer för livet-modellens  verktyg

 

Idéer för livet-modellen innefattar verktyg för att förstå vad förebyggande sociala insatser och investeringar leder till för sociala effekter och ekonomiska värden.

Dessa verktyg har utvecklats tillsammans med forskare vid Uppsala och Umeå universitet och kan användas av kommuner, regioner, ideella organisationer och företag. De bidrar bland annat med beslutsunderlag i budgetarbetet då verktygen ger möjlighet till långsiktiga jämförelser och prognoser av olika insatser med hänsyn till både effekt och kostnad på kort (1–2 år), mellanlång (10 år) och lång sikt (15 år).

De två verktygen är följande:

Beräkningsverktyg baserat på evidensbaserade metoder (samarbete med Uppsala universitet)

Detta verktyg är lämpligt att använda för preventiva insatser där det finns data från nationell statistik och framtagna evidensbaserade metoder, till exempel skolprogram, socialt emotionellt lärande, hantering av ångest och depression, föräldrastöd och suicidprevention.

Beräkningsverktyg baserat på registerdata (samarbete med Umeå universitet)

Med detta verktyg går det att göra beräkningar för insatser som saknar evidens och där aktuell statistik behövs för att skapa ett relevant beräkningsunderlag. Verktyget är baserat på svenska offentliga register och syftar till att uppskatta korrelationen mellan nytta och kostnader vid olika förebyggande insatser mot social exkludering, exempelvis psykisk ohälsa, missbruk och arbetslöshet.

 

Oavsett vilket av de två ovanstående beräkningsverktygen som används är det viktigt att mäta och utvärdera de insatser som är utgångspunkten för beräkningarna. Det görs bland annat av det utvecklingsinriktade företaget Serus, vars arbete är baserat på det internationellt etablerade konceptet Social return on investment (SROI). Just det konceptet utgör den tredje och sista delen av Idéer för livet-modellen.

Värdeskapandekedjan med utgångspunkt i Social return on investment (samarbete med Serus)

SROI används primärt för att planera, mäta, följa upp och utvärdera vilka effekter och värden som insatser och verksamheter bidrar med – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I boken ”Så mäts social hållbart värdeskapande” (Studentlitteratur, 2016) presenterar Idéer för livet och Serus den så kallade värdeskapandekedjan som utgör ryggraden i SROI, bland annat utifrån hur kedjan kan användas för planering och resursfördelning, uppföljning och utvärdering (av både lokala projekt och evidensbaserade metoder), kommunikation av effekter och värden samt upphandling.