Idéer för livet - modellen
Idéer för livet-modellen är en metod för att beräkna
sociala effekter och ekonomiskt värde. Verktyget
har utvecklats tillsammans med forskare vid
Uppsala och Umeå universitet och kan användas av
kommuner, ideella organisationer och företag.
En modell som gör det möjligt att beräkna värdet av förebyggande sociala insatser, och kan användas som beslutsunderlag i budgetarbetet.
Ett unikt verktyg som ger kommuner, landsting och organisationer hjälp med:
-
Målstyrning
-
Uppföljning
-
Utvärdering och analys
Ett beräkningsverktyg med flera möjligheter
Idéer för livet-modellen är en metod för att beräkna sociala effekter och ekonomiskt värde. Verktyget har stiftelsen utvecklat tillsammans med forskare vid Uppsala och Umeå universitet och kan användas av kommuner, ideella organisationer och företag. Modellen ger möjlighet till bättre beräkningar på värdet av förebyggande sociala insatser och investeringar, och kan användas som beslutsunderlag i budgetarbetet.
För att använda verktyget behövs en utbildning i Idéer för livet-modellen.
Se insatsernas konkreta effekter
Den evidensbaserade delen av beräkningsverktyget omfattar program inriktade på stödinsatser för barn och unga. Det kan handla om insatser för till exempel socialt emotionellt lärande, skolprogram, program för hantering av ångest och depression, föräldrastödsprogram och metoder för suicidprevention.
I en annan del av beräkningsverktyget kan kommuner göra beräkningar på insatser och program som saknar evidens och där uppdaterad data och statistik behövs för beräkningsunderlag. Detta för att förebygga riskfaktorer som leder till psykisk ohälsa, missbruk, arbetslöshet mm.
Mänskliga och ekonomiska vinster
Den andra delen av modellen utgår från Social Return On Investment (SROI), ett internationellt etablerat koncept för att planera, mäta, följa upp och utvärdera vilket värdeskapande som insatser och verksamheter bidrar med socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Modellen visar framtida besparingar både i mänskliga hälsovinster och ekonomiska vinster. Den visar också effektens storlek för vald insats, vilket ger beslutsfattare bättre beslutsunderlag för framtida förebyggande investeringar.
Idéer för livet-modellens verktyg
Idéer för livet-modellen innefattar verktyg för att förstå vad förebyggande sociala insatser och investeringar leder till för sociala effekter och ekonomiska värden.
Dessa verktyg har utvecklats tillsammans med forskare vid Uppsala och Umeå universitet och kan användas av kommuner, regioner, ideella organisationer och företag. De bidrar bland annat med beslutsunderlag i budgetarbetet då verktygen ger möjlighet till långsiktiga jämförelser och prognoser av olika insatser med hänsyn till både effekt och kostnad på kort (1–2 år), mellanlång (10 år) och lång sikt (15 år).
De två verktygen är följande:
Beräkningsverktyg baserat på evidensbaserade metoder (samarbete med Uppsala universitet)
Detta verktyg är lämpligt att använda för preventiva insatser där det finns data från nationell statistik och framtagna evidensbaserade metoder, till exempel skolprogram, socialt emotionellt lärande, hantering av ångest och depression, föräldrastöd och suicidprevention.
Beräkningsverktyg baserat på registerdata (samarbete med Umeå universitet)
Med detta verktyg går det att göra beräkningar för insatser som saknar evidens och där aktuell statistik behövs för att skapa ett relevant beräkningsunderlag. Verktyget är baserat på svenska offentliga register och syftar till att uppskatta korrelationen mellan nytta och kostnader vid olika förebyggande insatser mot social exkludering, exempelvis psykisk ohälsa, missbruk och arbetslöshet.
Oavsett vilket av de två ovanstående beräkningsverktygen som används är det viktigt att mäta och utvärdera de insatser som är utgångspunkten för beräkningarna. En relevant utgångspunkt för det är det internationella etablerade konceptet Social return on investment (SROI). Just det konceptet utgör den tredje och sista delen av Idéer för livet-modellen.
Värdeskapandekedjan med utgångspunkt i Social return on investment
SROI används primärt för att planera, mäta, följa upp och utvärdera vilka effekter och värden som insatser och verksamheter bidrar med – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I boken ”Så mäts social hållbart värdeskapande” (Studentlitteratur, 2022) presenteras den så kallade värdeskapandekedjan som utgör ryggraden i SROI, bland annat utifrån hur kedjan kan användas för planering och resursfördelning, uppföljning och utvärdering (av både lokala projekt och evidensbaserade metoder), kommunikation av effekter och värden samt upphandling.
Effektmätning
Vi tar fram metoder och uppmuntrar till effektmätning i våra verksamhetsområden.
Vår kunskapsbank
Vi erbjuder utbildning i effektmätning och genom rapporter vill vi synliggöra den kunskap och forskning som finns sociala investeringar i Sverige, bland annat sociala och hälsoekonomiska beräkningsmodeller.
Allt finns samlat i vår kunskapsbank.