Välmåendemodellen – områden som påverkar ungas välmående
Allt fler studier larmar om minskat psykiskt välmående bland unga i Sverige. Det är viktigare än någonsin att agera för att stärka barn och ungas hälsa. Därför har Idéer för livet utvecklat Välmåendemodellen. Den bygger på vedertagen forskning och Idéer för livets egna erfarenheter från att i över 30 år agerat som en nytänkande katalysator och möjliggörare för ökad trygghet och bättre hälsa för barn och unga i Sverige.
Välmåendemodellens sju områden
Välmåendemodellen togs fram 2020 i samband med Idéer för livets research inför rapporten “Ungas välmående och framtidstro”. Den utgår bland annat från Folkhälsomyndighetens rapport ”Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – Utvecklingen under perioden 1985–2014”. Välmåendemodellen lyfter fram sju områden som påverkar ungas välmående: Skola, familj, vänner, arbetsmarknad, socioekonomi, digitala medier och samhällsförändringar.
Exempel på forskning och förebyggande insatser
Välmåendemodellens vill uppmuntra till forskning och förebyggande projekt inom alla sju områden. Ju fler organisationer som samverkar för att starta förebyggande aktiviteter inom dessa områden, desto fler barn och unga ges chansen att bli välmående och trygga som vuxna.
- Skola. De sjunkande skolprestationerna och den utbredda skolstressen kan ses som indikatorer på att skolan i sin helhet har stora utmaningar. Det behövs åtgärder för att motverka den ökande stressen och de sjunkande skolresultaten. Exempel på insatser som Idéer för livet stödjer är Motivationslyftet (en skolmetod som tränar och ökar ungdomars motivation och självledarskap) och DysseAppen (en plattform som ger råd, stöd och vägledning till barn och unga med läs- och skrivsvårigheter). Sedan januari 2021 förstärker vi detta område med forskning där GIH studerar hur förlängd skoldag med fysisk aktivitet och läxläsning bidrar till bättre hjärnhälsa och studieresultat.
- Familj. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att psykosomatiska symptom är vanligare bland elever som uppger att de har svårt att tala med en eller båda sina föräldrar om bekymmer. Slutsatsen är att relationen till föräldrar/vårdnadshavare påverkar ungas psykiska hälsa. Forskning visar att familjestödsprogram har en positiv inverkan på ungas psykiska hälsa. Därför innehåller Idéer för livet-modellen ett tiotal föräldrastödsprogram som kan användas av kommuner. Exempel på nationella insatser som vi stödjer är Mamma United (hjälper mammor i utsatta områden till bättre och hälsosammare liv för dem och deras barn) och Svenska med Baby (föräldragrupper för föräldrar och barn med olika bakgrunder).
- Vänner. Vänskapsrelationer bli i tidiga tonåren allt viktigare för ungas personliga utveckling. Det är ett sätt att både bli mer självständiga från sina föräldrar och att utveckla sin sociala status bland jämnåriga. Skolan är en central arena för denna utveckling. Undersökningar visar på ett samband mellan självskattad låg hälsa och upplevd låg social status i skolan. Exempel på insatser som vi stödjer är Sparks Generation (motiverar unga till kamratskap, glädje, motivation och mening på fritiden) och Nema Problema (integration och mentorskap som skapar möten mellan människor av olika bakgrund).
- Arbetsmarknad. Den tuffare arbetsmarknaden gör att allt fler unga känner sig oroliga för sina möjligheter att få bra och meningsfulla jobb. Många unga känner också ökad press att fullfölja gymnasiet med tillräckliga betyg för att komma in på högskolan. Exempel på insatser som vi stödjer är TalangAkademin (erbjuder unga ett steg närmare arbetsmarknaden genom validerad praktik) och Right to Play (utbildar och stärker nyanlända ungdomar till ökade anställningsmöjligheter).
- Socioekonomi. I rapporten ”Lämna ingen utanför” visar SCB att den socioekonomiska bakgrunden har fått större betydelse för elevers betygsresultat från och med slutet av 00-talet. Detta gäller i högre grad för utlandsfödda elever än för elever födda i Sverige. Exempel på insatser som vi stödjer är På Lika Villkor (minskar diskriminering av barn i socialt och ekonomiskt utsatta områden), En Frisk Generation (motverkar ojämlik hälsa genom att ge familjer möjlighet till en aktiv gemenskap).
- Digitala medier. Det är utan tvivel så att användandet av digitala medier har haft stor inverkan på ungas sociala beteenden och mediekonsumtion. Forskningen är ännu så länge inte tillräcklig för att kunna dra några säkra slutsatser hur det påverkar det psykiska välmåendet hos barn och unga. Exempel på insatser som vi stödjer är Lajka (en digital plattform och skolmaterial för tryggare och schystare nätvardag) och Safe Selfie (en plattform om utsatthet på nätet och ambassadörsprogram för ungdomar).
- Samhällsförändringar. De samhällsförändringar som lyfts fram som påverkansfaktorer är ökad individualisering, större öppenhet kring psykisk ohälsa, lägre krav på barnen och ökad medicinering av unga. En annan aktuell samhällsförändring som påverkar ungas välmående är den globala corona-pandemin. Idéer för livet bidrar konkret till samhällsförändring genom både forskning och nationella förebyggande insatser. Idéer för livet-modellen är ett beräkningsverktyg för kloka beslut kring förebyggande insatser utvecklat tillsammans med Uppsala och Umeå universitetet. Exempel på nationella insatser är Här ligger jag (en mobilapp som ger unga möjlighet att ventilera sin oro med andra unga), Digifritids (en barnvänlig digital mötesplats för barn som är hemma) och High Five (en metod för att skapa en trygg idrottsmiljö för barn och unga i idrottsföreningar).
Läs mer om Välmåendemodellen och dess sju områden
Rapport från Folkhälsomyndigheten
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige. Utvecklingen under 1985-2014