Psykisk hälsa - Idéer för livet

Hur vi tillsammans kan förbättra barn och ungas psykisk hälsa

Sveriges barn och unga mår allt sämre. Den pågående pandemin förstärker dessutom den redan nedåtgående trenden. Om de yngre generationernas psykiska ohälsa fortsätter att försämras i nuvarande takt kommer det mänskliga lidandet bli så stort och kostnaderna så höga att den svenska välfärden är allvarligt hotad. Barn och ungas psykiska hälsa måste få ett större fokus – inte bara i samhällsdebatten utan även i konkret handling. Ska vi lyckas vända trenden behöver vi agera tillsammans – offentliga sektorn, näringslivet, akademin och civilsamhället.

Trenden är tydlig

Psykisk ohälsa är idag ett av Sveriges största samhällsproblem. Antalet unga med oro och ångest har fyrdubblats sedan 1980. Under 2010-talet har antalet som söker vård eller får psykofarmaka för psykiska besvär fördubblats. Unga svenskar mår sämst i hela EU. Nästan häften av alla 13–24 åringar har en pessimistisk syn på framtiden. Tre av fem gymnasieelever tycker att livet är ensamt och tråkigt. Samhällsnotan för psykisk ohälsa är totalt 242,5 miljarder kronor per år (cirka 5 % av Sveriges BNP). Bakom de höga samhällskostnaderna döljer sig ett mänskligt lidande som inte ska behöva finnas i ett välfärdsland som Sverige.

Skillnaden mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa

Gränsen mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte helt tydlig. Att ibland känna sig orolig eller nedstämd är lika normala känslor som att känna sig trygg och glad. Det är först när negativa känslor och beteenden är mer varaktiga och/eller är svåra att koppla till naturliga orsaker, som det kan vara tecken på allvarligare psykisk ohälsa.

Forskning på psykisk hälsa lyfter fram vikten av god emotionell, psykologiskt och social hälsa. Psykisk ohälsa är ett gemensamt begrepp för både lindriga psykosomatiska symptom och psykiatriska tillstånd (sida 8). Psykosomatiska symptom är kroppsliga symptom som helt eller delvis har psykiska orsaker. Exempel är stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet, huvudvärk, irritation och nervositet. Med psykiatriska tillstånd menas symptom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos, exempelvis ADHD och depression (s. 8-9).

Psykisk ohälsa delas även ofta in i problem som är utagerande och inåtvända. Exempel på utåtagerande problem är hyperaktivitet, impulsivitet och aggressivitet. Inåtvänt problem omfattar exempelvis oro, depressiva symptom och psykosomatiska symptom såsom huvudvärk, magont och självskadebeteende.

Livsvillkor och levnadsvanor är viktiga påverkansfaktorer för den psykiska hälsan. För att motarbeta ökad psykiska ohälsan är det viktigt att ha kunskap om vad som är orsakerna – och vad som skyddar mot att bli drabbad. Dahlgrens och Whiteheads Regnbågsmodell är ett vedertaget sätt att beskriva vad som påverkar människors hälsa. Den visar att Modellen delar in hälsofaktorer i fyra olika lager. Det första innersta lagret handlar om sociala nätverk och nära relationer. Det andra lagret är levnadsvanor, exempelvis kost och motion. Det tredje lagret utgörs av sammanhang där människor lever och arbetar, exempelvis boende, utbildning, och sysselsättning. Det fjärde och yttersta lagret är övergripande strukturer såsom samhällsekonomi, kultur och miljö.

Skydds- och riskfaktorer är parametrar som påverkar i vilken grad en person riskerar att bli drabbad av psykisk ohälsa. Effekten av en existerande riskfaktor kan bli mycket större om individen redan är utsatt för andra belastningar. Genom att tidigt i en personsliv förstärka skyddsfaktorerna och minimera riskfaktorerna är det möjligt att ge fler möjlighet att utvecklas till väl fungerande personer.

Välmåendemodellen

Idéer för livet har även utvecklat Välmåendemodellen. Den togs fram i samband med vår rapport “Ungas välmående och framtidstro”. Modellen lyfter fram sju områden som specifikt påverkar barn och ungas välmående: Skola, familj, vänner, arbetsmarknad, socioekonomi, digitala medier och samhällsförändringar.

Mer om Välmåendemodellen

Insatser som förbättrar barn och ungas psykiska hälsa

För att lyckas med att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga är det viktigt att göra rätt insats, till rätt individ och vid rätt tid. Idéer för livet initierar och stödjer därför insatser på tre nivåer.