De senaste åren har tre sammanlänkande hälsoproblem fått mycket uppmärksamhet; minskad fysisk aktivitet, ökat stillasittande och stigande psykisk ohälsa. En rad olika forskningsstudier pekar på ett tydligt samband mellan låg fysisk aktivitet och försämrad psykisk hälsa. Exempelvis är depression och ångest vanligare bland tonåringar som stor del av sin fritid är stillasittande framför en skärm (TV, dator eller mobiltelefon). Studier har identifierat att fysisk aktivitet ökar både ungas självkänsla och kognitiva förmågor.

Samtidigt som kunskapen om fysiska aktiviteters positiva effekt på psykisk hälsa har ökat, når allt färre unga i världen upp till WHO:s rekommendation på minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Den nedåtgående trenden är paradoxalt nog störst i höginkomstländer. WHO definierar fysisk aktivitet som all rörelse som ger ökad energiförbrukningen. Tre gånger i veckan bör ungas fysiska aktiviteter vara intensiva, det vill säga höja puls, andning och kroppsvärme. Lika ofta bör aktiviteterna även vara muskel- och skelettstärkande. Forskning visar att social ojämlikhet ökar risken för barn och unga att bli inaktiva. Mångas hemmaförhållanden gör helt enkelt att de inte kan delta i fysiska fritidsaktiviteter på samma sätt som sina jämnåriga.

2019 publicerades en svensk studie i vilken GIH mätte ett stort antal 11-, 13- och 15-åringars rörelsemönster med hjälp av aktivitetsmätare. Resultatet är alarmerande; unga i dessa åldrar är inaktiva majoriteten av sin vakna tid. Stillasittandet ökar dessutom med tillagande ålder (67% av tiden för 11-åringar och 75% för 15-åringar). Studien visar att unga som upplever sin hälsa som god är mer fysiskt aktiva än de som upplever sin hälsa som dålig. Dessutom har inaktiva elever mer skolstress än de som är fysiskt aktiva. Enligt GIH:s studie sker en tredjedel av den fysisk aktiviteten under skoltid. Det visar mer hur inaktiva eleverna är totalt, än att det skulle vara ett tecken på att de får mycket fysisk aktivitet i skolan. När Skolinspektionen gjorde en granskning av 100 slumpmässigt utvalda högstadieskolor 2018, konstaterades det att en av fem elever regelbundet var frånvarande från sina lektioner i Idrott och hälsa. Det finns med andra ord fortfarande en outnyttjad potential i att använda skolan som en arena för att öka barn och ungas fysiska aktivitet.

Det har ännu inte hunnit göras någon omfattande svensk forskning på hur pandemin påverkat barn och ungas fysiska aktivitet. I Pep-rapporten 2021 anger dock en av fem som är 4-17 år att de har rört sig mindre. Studier genomförda vid Malmö universitet visar att en av tre i åldern 16-20 år har varit mindre fysiskt aktiva under coronapandemin.

Idéer för livet verkar för att barn och unga ska bli mer fysiskt aktiva genom att stödja forskning, metoder och ideella lokala barn- och ungdoms¬projekt. Syftet är inte bara att vi vill bidra till bättre hälsa bland yngre och kommande generationer, utan för att det också är ett viktigt fundament för ett fortsatt jämlikt och välmående Sverige.

Vi är även en av många samtalspartners till ”Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet”. Kommitténs syfte är att öka kunskapen om fysiska aktiviteters positiva hälsoeffekter samt att sprida goda exempel på metoder som främjar fysisk aktivitet i befolkningen. Idéer för livets arbete och stöd till forskning och metoder kommer att bidra till kommitténs förslag på åtgärder som främjar mer fysisk aktivitet. Förslagen kommer att presenteras till regeringen mars 2023.