KRÖNIKA: Demokrati börjar med att lyssna – på riktigt

20 november uppmärksammar vi Barnkonventionens dag. I år blir den mer än en påminnelse om barns rättigheter — den blir också en möjlighet att lyfta blicken. För samtidigt som FN fyller 80 år 2025 och det globala temat är ”Att bygga vår framtid tillsammans” kan vi konstatera något som skaver: världen har sällan varit i så stort behov av att stärka demokratin som just nu.

När Idéer för livet grundades 1987 – två år innan Barnkonventionen ratificerades – byggde vi verksamheten på övertygelsen att alla barn och unga har rätt att bli lyssnade på. Inte för att de “är framtiden”, utan för att de redan är en del av vårt samhälle. De lever sitt nu, och deras verklighet formar morgondagen. Demokrati handlar inte bara om rösträtt eller representation vart fjärde år. Demokrati börjar långt tidigare, i delaktigheten. I att bli tagen på allvar.

Ungas röster om världen de växer upp i

Här vill vi vara med och göra verklig skillnad. Därför lanserade vi i år rapportserien Ungas röster om…, där unga själva beskriver sina behov, sina tankar och sina förhoppningar. Varför? För att vuxenvärlden ofta gör misstaget att prata om unga, men mer sällan med dem. Många unga vittnar om just det: de får höra att de är viktiga, men får sällan vara med och forma besluten som påverkar deras vardag – och vår gemensamma framtid.

Därför har vi tillsammans med Right By Me utvecklat Ungas röster om demokrati, där unga leder samtal med vuxna beslutsfattare om frågor som rör dem direkt. Det är ett skifte av perspektiv. När unga får leda samtalen händer något – både i rummet och inom oss vuxna. Det blir svårare att ducka för deras berättelser, lättare att förstå deras drivkrafter och betydligt tydligare vad vi faktiskt behöver förändra.

Därför stöttar vi unga förändringsledare inom initiativet Nordic Pioneers. Därför stärker vi kunskapen om barnrättsperspektivet hos vuxna som arbetar nära unga genom Demokratiskolan Gotland, därför stöttar vi Ung redaktion som på Frihamnsdagarna kommunicerar nyheter, reportage och inslag riktade till unga. Och därför har vi gått in i den stora satsningen på Make Democracy Great Again – skola, en ny produktion skapad av Jan Scherman för skola och utbildning där elevernas perspektiv bli en självklar del av samtalet om vårt demokratiska system.

Det är fler initiativ än någonsin, och det är fortfarande bara början!

Barnkonventionen är tydlig: barn har rätt att bli lyssnade på

Fem år har gått sedan Barnrättslagen blev lag i Sverige. Barnkonventionens artiklar 12 och 13 slår fast att varje barn som kan bilda en åsikt har rätt att uttrycka den, och att barn har yttrandefrihet och rätt till information. Det hör till våra demokratiska grundprinciper.

När barn och unga får vara delaktiga och uttrycka sina åsikter lär de sig att argumentera, förstå konsekvenser och ta ansvar. Det är en förutsättning för utveckling. Och vi vuxna får något ovärderligt tillbaka: insikter om hur våra beslut faktiskt påverkar dem som ska leva längst med konsekvenserna.

FN:s Pact for the Future – och varför vi måste agera nu

Vid FN:s Framtidstoppmöte 2020 beslutades UN Pact for the Future – en global överenskommelse om att framtida generationers intressen ska beaktas i dagens politiska och ekonomiska beslut. Ett skifte mot ett långsiktigt perspektiv, där ungas delaktighet inte är en ”extra punkt” utan en central del av demokratins infrastruktur.

Men det kräver att vi gör mer än att skriva under deklarationer. Det kräver att vi förändrar våra arbetssätt.

Unga vill engagera sig – men vet inte hur

Vi möter ofta unga som brinner för samhällsfrågor men som saknar vägar in. De vill delta – men strukturerna är inte utformade för att ta emot dem.

Det är här skolor, kommuner, organisationer och företag kan göra verklig skillnad. Här kommer några förslag på var man kan börja.

Fem nycklar för att ta tillvara på ungas röster

1. Gör elevinflytande systematiskt, inte punktinsatser.
2. Involvera unga i beslut, inte bara i efterhand.
3. Utbilda personal i barnrättsperspektivet – kunskap förändrar.
4. Skapa arenor där ungas perspektiv alltid finns med – från klassrum till ledningsgrupp.
5. Återkoppla. När unga delar sina åsikter måste de få veta vad som händer sen.

 

2026 är valår – och arbetet börjar nu

2026 går Sverige till val, och vi vill att ungas röster ska vara en självklar del av detta demokratiska år, inte stå bredvid och titta på. Därför ser vi fram emot att tillsammans med unga, politiken och civilsamhället fortsätta och intensifiera samtalen om demokratin och om vad skola och lokalsamhälle kan göra, med de unga i förarsätet.

För vi kan inte bygga en starkare demokrati genom att enbart prata om unga. Vi måste sätta dem vid borden där besluten formas. Att bygga framtiden tillsammans börjar med att lyssna, på riktigt.