Vuxna har möjlighet att rapportera arbetsmiljöproblem till arbetsmiljöverket, men vart ska barn vända sig?

Otryggheten sprider sig och påverkar alla i samhället och särskilt tufft är det för våra barn och unga. Idag på Barnkonventionens dag bör vi påminna oss om principerna som konventionen vilar på: alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska alltid komma först, varje barn har rätt att överleva och utvecklas, varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Att våra barn känner sig trygga är en förutsättning för att barnkonventionen ska kunna följas.

När det kommer till barn och ungas trygghet är det lätt att fästa blicken på de starka rubrikerna i media, men frågan om ungas trygghet är större än så. Vi lanserar i dagarna årets version av vår stora Trygghetsrapport som tar ett helhetsgrepp kring trygghetsfrågan för barn och unga. Årets rapport visar att otryggheten är utbredd och genomsyrar varje del av en ung persons liv: från aktiviteter på fritiden, till livet online, till relationer, till livet i skolan. Otrygghet är med andra ord mer än gängvåld, det kan handla om att bli mobbad på nätet, att utsättas för ett övergrepp på vägen hem eller ett brott i skolan. Risker som unga vittnar om är en del av deras vardag.

Skolan är elevernas arbetsplats

När jag pratar om den utbredda otryggheten i samhället är det många som reagerar över situationen i skolan. Kanske är det för att man tar för givet att barnen ska vara skyddade och känna sig trygga i skolan och när statistiken visar det motsatta så reagerar man. Även om skolan har sin huvudman, är skolmiljön mer än så – där har alla vi vuxna ett ansvar.

2022 fick Arbetsmiljöverket in över 800 anmälningar från personer som arbetar i skolan såsom lärare och pedagoger – 574 fall avsåg fysisk misshandel, 251 handlade om hot och 6 anmälningar om rån. Dessa brottsliga handlingar är något som många barn får bevittna. Men, Arbetsmiljöverket hanterar bara de vuxna på skolan, barnen har inte samma möjlighet att göra anmälningar, vilket innebär att den verkliga bilden inte kommer fram. En förutsättning för barn och ungas lärande är att de känner sig trygga på vägen till och från skolan, i skolan och på skolgården, ett behov som blir svårt att möta så länge vi inte har helhetsbilden.

Skolmisslyckande får förödande konsekvenser

Otrygghet kan ofta vara en bidragande orsak till att man går från att ha det kämpigt med sin skolgång till att misslyckas med den. Idag är det cirka 10 procent per årskull som inte klarar gymnasiet – hela 13 000 elever per år. Forskning visar att de som fullföljer grundskola och gymnasium kommer att leva bättre och tryggare liv än de som hoppar av och därmed riskerar att hamna i kriminalitet eller annat utanförskap. Otryggheten i skolan får med andra ord inte bara konsekvenser för den enskilda individen utan också för samhället i stort.

Den samlande kraften kan ta oss till ett nytt och bättre läge

I tider som dessa är det viktigt att vi påminner oss om att det finns ljusglimtar där ute. Det finns många engagerade krafter att inspireras av och hämta kunskap ifrån – vi på Idéer för livet har äran att få arbeta med flera av dessa. Vi vet också vilka metoder och projekt som verkligen gör skillnad – låt oss lära av det som ger effekt. Men med det sagt så behöver vi göra mer.

Idag är det Barnkonventionens dag och jag föreslår att vi alla stannar upp och funderar över vårt ansvar i att ge unga bästa möjliga förutsättningar för ett tryggt liv.

Låt oss tillsammans gå från tanke till handling! Om vi kraftsamlar kring de initiativ som vi vet ger effekt och uppmuntrar gränsöverskridande samarbete mellan offentliga sektorn, näringslivet, civilsamhället och akademin mot ett tydligt gemensamt mål; att skapa ett tryggare Sverige. Då har vi kommit en bra bit på vägen. Ju fler som engagerar sig i det arbetet, desto bättre blir förutsättningarna att kunna lyckas!

Bättre bygga trygga unga än laga trasiga vuxna.